protector

Okej, kanske inte lika illa som helvetet, men inte långt därifrån. Har en sådan där riktigt jobbig vecka framför mig med så fruktansvärt mycket att göra att jag nästan börjar hyperventilera när jag tänker på det.

Jag vill mycket hellre sova, eller titta på regnet, eller klappa en häst.

Imorgon bär det av ner till Orrefors och Kosta glasbruk. Det ska bli spännande att få se produktionen! Jag har aldrig varit där. Vi har ett fullspäckat schema framför oss, men det ska bli roligt! Jag måste hinna läsa lite om glasbruken och glashotellet och allt vad det nu är så jag har lite koll på läget.

En solig lördag att spendera utomhus, vi hängde i Humlan och åt sallad och drack äppeljuice. Jag och lillasyster körde ett litet första frisbeepass och det gick hyfsat. Vi blev dock avbrutna av två killar (varför är det så legitimt att komma fram och stöta på folk bara för att de rä i rörelse?) och då de aldrig gick var jag tvungen att gå så jag hann hem och fixa mig i ordning för kvällens fest. Ett apr timmar senare var jag tillbaka i stan med mannen och drack drinkar och åt små goda snittar hos lillasyster som firade sin 26årsdag. Mycket trevligt! När folket började bege sig ut åkte vi hem.

Vaknade pigg och klar i huvudet (höll mig till alkoholfattiga alternativ under kvällen) och låg ute på gården och solade någon timme. En två och en halvtimmes promenad med vännen runt vid Vinterviken hann jag också med.

Somnade hyfsat tidigt och sov gott, men oj, så trött jag är idag. jag nästan faller ihop över tangentbordet. Tur att det snart är långhelg!

Vännens Friskispass är precis så bra som de brukar vara. Jag svettas så att det droppar på golvet under armhävningar och inser till min bestörtning att all den tid jag har gett åt att bara träna kondition på gymmet verkligen har satt spår. Jag är så svag i armarna at jag inte orkar igenom styrkeövningarna. Konditionen är det inget fel på, i varje fall.

Men jag är lite stel när jag vaknar idag och jag kör ett morgonpass på gymmet, riktigt hårt och länge, och stretchar varje muskel noggrant. Och nu känner jag mig ganska rörlig igen. Två möten och en snabb lunch, och nu beställer jag dalahästar för glatta livet. Gnägg.

Min lunchpromenad luktar tjära och hav, och vattnet ligger märkbart stilla trots vinden. Båtarna längs Skeppsholmen ligger förtöjda vid namnbrickor och stamtavlor likt bättre hästar. Jag går med vinden i håret förbi andra lunchpromenanter. Det är fint ute. Jag är glad över att få gå här.

Det blir lite stressigt efter jobbet på måndagen, jag fastnar med en grillbeställning och klockan är tio över fem innan jag kommer från jobbet. Men jag håller det jag lovat mig själv och knallar hem till mannen. Förutom att jag irrade omkring i Hammarbyhöjden och ett tag befann mig på väg mot Hammarby sjöstad så hittade jag ganska bra. Det är så mycket hus överallt. Och vill jag gå innevägen och slippa den brummande Nynäsvägen, då måste jag kila omkring bland dessa och förundras över hur lika de är. Men till slut kom jag fram, och hann precis slänga i mig lite tomatsoppa innan vi gav oss av igen.

Vi hade en jättetrevlig kväll hos kollegan, och hans genrep inför provningarna den här veckan. Jag väljer att hälla ut det mesta vinet istället för att sälja det, men allt luktande och provande gör mig ändå yr.

Vaknar med baksmälla idag, huttrande och lite trött, efter en natts orolig sömn. Men idag blir det nog bättre. Jag kommer att somna som en sten efter träningarna. Men först är det jobb. Oj, så mycket jag har att göra!

Jag har börjat fundera på årets skärgårdstur. Varje år åker vi till Grinda. Kanske finns det någon ö som ligger på ungefär samma avstånd (inte längre bort) och som är trevligare? Någon som har något förslag?

Vitsipporna har brett ut sig under helgen, och när jag gick till tåget imorse hade de spritt sig i skogen på ett Ronjaaktigt sätt.

Jag älskar den här tiden på året.

Jag har en spännande vecka att se fram emot. Idag ska jag knalla hem till mannen, en timmes promenad får bli dagens träning, och sedan ska vi på vinprovning.

Imorgon är det träning på lunchen på gymmet och sedan ett Friskis och Svettispass som hålls av en vän i Tullinge. Det ska bli roligt. Hon brukar ha enormt roliga, men ganska tuffa pass. Jag är väldigt spänd på hur bra jag kommer att orka och följa med. Min kondition borde vara mycket bättre nu mot när jag gick där regelbundet, men samtidigt är det här en annan form av träning mot vad jag är van vid.

På onsdag blir det träningsfritt. Jag ska försöka pressa in en timmes promenad på lunchen så att jag får röra på mig litegrann. Sen ska jag träffa vännen, hon ska komma hem till mig efter att hästens fötter har pysslats om och vi ska äta lite middag och om det vanliga mönstret följs dricka sådär en hundra koppar te.

Torsdag är sista gången på kursen, det är ett författarseminarium. Jag har glömt vilken författare det är som ska komma, så jag måste kolla upp det. Jag vet att det inte är någon som jag har läst, och snarare en journalist än skönlitterär författare. Ska bli spännande och roligt.

Och sen kommer det äntligen vara fredag! Pass på gymmet på lunchen och sedan ska jag ha en liten middag hemma för de närmsta vi sak fira lillasysters födelsedag och äta en god sallad.

Och sedan åter.. helg, ljuva helg.

Har en jättefin helg. Lugn och skön lördag, städar och pysslar hemma medan mannen hänger över sina böcker och slår små lovar runt mig när han blir för uttråkad. Vi ska gå på en fest men kommer inte iväg efter middagen utan blir sittandes kvar vid köksbordet med ett glas vin och massor att prata om. Vaknar utvilad på söndagen och möter lillasyster inne i stan för en shoppingrunda. Vi hittar en femtioårspresent och lite uppslag. Möter upp vännen för en tvåtimmars promenad på Långholmen och Söder Mälarstrand. Knallar från Hornstull till Södra och åker hem med en liten matkasse. Söndagsmiddag med tsatziki och sallad och bröd. Förhäxad på tvn. Dåsar i sängen och pratar till sent. Vaknar otaliga gånger av mardrömmar. Vad är det för fel på mig? Varför kan jag inte ens se på en serie som Förhäxad utan att bilderna fastnar och plötsligt är det jag som måste rädda världen?

På flera sätt är det en god morgon. Det är lite molnigt men inte kallt, och jag har gott om tid att knalla ner till pendeln. Jag har Coldplay i hörlurarna och batterier i min Ipod. Längs med vägen står Vitsipporna, helgens blomstrande kungar, som slagna hjältar med hänganden huvuden. En ekorre slår följe en stund, innan de hittar en buske som rymmer något mer intressant att kika på. Trottoaren är sopad och ett fint lager damm gör den lite hal och vårdoftande.

Men jag är inte glad när jag öppnar den tunga mässingdörren till jobbet. Nedstämd, lite sorgsen och besviken på mig själv, lite sur och lättirriterad. Jag tror inte att det bara är jobbet. Kanske är det ett släng av vårdepression?

Jag är trött och lite grinig och en lätt huvudvärk har smugit sig på. Helst vill jag bara gå och gömma mig någonstans och vakna upp när allt är bra. Men jag vet inte riktigt var. Kanske blir det bättre när vi ses. Det blir det säkert.

Torsdag, och jag ska träffa mina småflickor idag. Vi har inte setts på länge så det ska bli roligt att höra va de har haft för sig. Vädret verkar bli lite ostadigt så vi får nog satsa på att sitta inne. Kanske en crêpe eller ett par tapas eller något annat.

Men sedan måste jag verkligen hem och städa. Jag har någonstans tappat bort att det ska dammsugas och dammtorkas och diskas och allt bara ligger överallt. Jag orkar inte göra något åt det. Helt hemskt ser det ut. Det måste bli fint innan helgen.

Jag får trots allt en bra avslutning på kvällen hos mannen. Och eftersom kollegan retade upp sig så pass, drack jag bara ett glas vin och har inga efterdyningar idag. Så något gott kom det av det hela...

Vi knallar från NK till Medborgarplatsen i det fina vädret och ena kollegan pratar om sin nya date. Vi slår oss ner på Melanders fisk och min ena kollega pratar om sin nya date. Vi beställer mat och vin och min kollega pratar om sin nya date. Vi äter upp, tar en cigarett efter maten (eller, de kedjeröker, och jag tar två för sällskapets skull) och min ena kollega pratar om sin nya date. Vi går vidare till en annan bar där det är ltie mer infravärme och min ena kollega pratar om sin nya date. Jag går in och beställer en kopp te, och när jag kommer ut igen pratar min ena kollega om sin nya date.

Någonstans här tar hon ett andetag och blir tyst och jag passar på att försöka säga något själv som inte har med hennes nya date att göra. jag nämner att jag ska vara tjänstledig. Min kollega tittar på mig och säger "jaha, vad bra. det kommer säkert att passa dig". Min andra kollega börjar prata om ett nytt fenomen hon har upptäckt sedan facebook, gamla pojkvänner som amn plötsligt fått kontakta med, och som hon tycker är jobbigt. Då tar min förstnämnda kollega (hon med sin nya date) upp sin mobil och börjar knappa. Jag ber henne visa något intresse för våra liv, eftersom vi har pratat om hennes i två och en halv timme, varav hon tittar på mig och säger "jamen vadå, ni pratar ju bara jobb? Jag facebookar." Här någonstans bestämmer jag mig för att om det är så här det är, så kommer jag inte att gå med på något som helst mer umgänge med henne. Ett par minuter senare packar jag ihop och åker hem.

Hur fan har hon mage?

Onsdag, och idag ska jag dricka ett glas vin med kollegorna efter jobbet. de ska dricka vin i varje fall, jag vet inte om jag är så sugen. Men jag hoppas att de små molnen som har samlat sig ska skingras och att jag får en stor räksallad med massor av handskalade räkor. Och lite citron. Det var så länge sedan vi träffades utanför arbetstid alla tre att det känns som om vi har tappat bort varandra. Små stycken av livet tränger in i arbetsdagen, men vi hinner aldrig prata färdigt. Framförallt den ena har jag mer eller mindre tappat kollen på vad hon gör.

Men jag tror inte att det är något speciellt smart.

Men först ska jag jobba ett par timmar, jag har mycket som jag ska hinna med och jag verkar aldrig längre komma ikapp. Kanske inte bryr jag mig tillräckligt mycket.

Imorse glömde jag busskortet hemma. När jag stod vid spärrarna, svettig efter att ha halvsprungit sista biten, insåg jag att kortet låg hemma i jackfickan. Bara att gå hem igen. Jag fick 40 minuters extra promenad fram coh tillbaka. Toppen. Inte lika fräsch som när jag gick hemifrån. Kom till jobbet och hade missat att jag hade ett möte klockan åtta. Ställde in mötet, öppnade mailboxen och blev nästan attackerad av alla mailen som vällde ut. Ögnade igenom och gick till tandläkaren. Borrade mitt hål. Tillbaka till jobbet.

Phu.

Nu andas jag.