Helgen
Valborg tillbringades på Kynäs med en hejdundrande 50årsfest. Mat och alkohol, sol och dukade bord ute. Det vart lite kallt när solen försvann men då dansade vi i musikrummet. En sedvanlig promenad ner till elden, och sedan dirigerade av prästen sjöng vi en fem, sex låtar innan vi begav oss hemåt.
Fredgen låg jag och mannen i en park, och hemma hos mig. Solen lyste på oss, men jag tycker inte att jag fick så många nya fräknar.
På lördagen gick jag omkring med tiotusen andra stockholmare och turister inne på Skansen med familjen. Det var kul, men de hade inte kattungar än och jag fick inte klappa något av djuren. Vi åt middag hos mig.
Och så igår var det dags för systersonens dop. Det var en väl religiös men tjusig präst som höll i ceremonin. Det kändes som om han såg rakt igenom mig med sina gudsögon. Lite läskigt. Men dopet var vackert och systersonen duktig och lite lagom ointresserad. Han tittade mest runt i kyrkan, gäspade och tuggade lite på prästens arm. Efteråt bjöds det på god mat, tårta och ost. De hade ordnat det så fint.
Jag hade en sådan dag när man inte riktigt orkar mingla. Jag satt inklämd mellan mannen, pappas gamla jobbarkompis och en vän till syrran och hade det trevligt. Timmarna rann bara på och så vips! var det kväll.
Riktigt söndagsångest igår över jobbet. Varför fungerar aldrig mina "jag vill inte, vill inte, vill inte!"? Jag måste alltid gå hit. Hopplöst.
