protector

Jag känner mig så ensam på jobbet. Jag saknar min gamla chef. Jag har ingen som förstår mig, ingen som vill åt samma håll, ingen som också tycker att de andra är dumma i huvudet. Framförallt har jag ingen intelligent att prata med. den som ligger närmast till hands är lite för överlägsen för att det ska vara roligt. Hon är perfekt när jag vill lära mig någonting, hon kan mycket och har upplevt massor. Men jag vill inte ge henne några förtroenden. Och hon är inte som H. Ingen är det. Kom tillbaka! Du kan väl sitta här i rummet intill och jobba, så jag kan utbyta menande blickar, eller slinka in och stänga dörren för alla de onda.

Ett halvår till känns som så himla lång tid här.