protector

De två senaste dagarna har jag haft en hel del kontakt med min hantverkarfirma. Först ringer plattläggaren för att höra hur jag vill ha kaklet. Jag har redan dragit hela kakelhistorien för projektledaren, men tar den en gång till. Han pratar inte så bra svenska men jag tror att vi lyckas förstå varandra. Ett par timmar senare ringer han upp igen och säger att det inte räcker. Vi gör då en omprioritering och kaklar mer av det vita och mindre av det grå.

Igår ringer en annan man och berättar att allt kakel är slut. Projektledaren, min kontakt, har tydligen slutat hos firman (hur länge har de hållit på???) och nu är det han som är ansvarig. Han behöver plattor på studs. Jag och mannen kör i ilfart till kakelmannen och köper mer kakel. Tvåtusen spänn till. Dagen innan löning. Lycka. Vi åker till lägenheten med kaklet. Upptäcker att min språkkommunikation med plattläggaren inte gick helt bra. Istället för att sätta treradigt i varje hörn, så som jag ville, har det blivit tvåradigt och duschhörnan ser mer ut som... en slags utsmyckning. Hm. Inte helt korrekt. Lägenheten ser för övrigt ut som en brottsplats. Vi lämnar kaklet i vardagsrummet och åker hem och styrker oss med ett glas vin och en ost.

Jag tror att jag helt enkelt stannar kvar i hans lägenhet. Det är ombonat och jag behöver inte diska, och det finns inga konstiga duschhörn.