Jag sålde mig billigt.

Nej, jag bär fortfarande inte päls. Men annars har jag sålt mig billigt. Någonstans bland idealen smög sig själviskhet och egoism in. Mina behov blev viktigare än andras. Jag orkade inte kämpa längre, jag gav upp. Jag är halvhjärtad demivegetarian. Demi-lako-ovo, för att vara rätt. En sådan som den nittonåriga jag skulle ha spottat föraktfullt i ansiktet om hon vågade kalla sig vegetarian.

Och gällande feminismen, gör nog min pojkvän ett bättre jobb än vad jag gör. det är han som är engagerad. Det är han som läser alla de rätta böckerna. Det är han som diskuterar sakerna.


Jag sålde mig billigt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0