protector

Det här med skrivandet.

Jag måste berätta hur mycket jag trivs med att få jobba med texter igen. Jag njuter mest av att skriva mina egna, men också att läsa och förundras över de andras. Det är roligt att se hur många historier det kan komma ur samma ämne. När jag skriver känner jag mig hemma. Jag känner mig hel. Jag känner att jag sysslar med något meningsfullt. Jag känner att det är vad jag ska göra.

Nu har jag hittat en utbildning till hösten. Den kostar massa pengar. Det är svårt att komma in på den. de tar in människor bara med arbetsprover och intervjuer. Jag skulle få en fruktansvärt dålig ekonomi. Men tänk, vilken dröm det skulle vara. Två år, med fokus på skrivande. Litterär gestaltning bland andra som älskar det på samma sätt. Om jag ska göra det, ska jag göra det nu. Innan barn och hus kommer in i bilden och jag inte har råd eller tid. Jag har rätt att ta tjänstledigt från jobbet för att plugga, jag har alltid det som säkerhet att falla tillbaka på om det nu inte skulle vara så fantastiskt som jag tror att det är.

http://www.folkuniversitetet.se/templates/Page.aspx?id=77368

Jag tycker att det är dags att jag tar mig själv på allvar. Om det är det här jag verkligen vill göra, så kommer jag att lyckas. Jag har alltid trott på det. Man måste bara vara villig att betala priset för det.

Det känns som om jag har hittat en väg ut.