Tisdagskväll med vännen

Har en väldigt trevlig tisdagskväll med vännen på balkongen med mycket prat om våra män, våra bekanta, hennes djur och allt som rör sig omkring oss. För första gången saknar jag faktiskt inte rökningen, utan är ganska tillfreds med mitt te och lite frukt. Men jag ser mig inte som rökfri än, bara som någon som har gjort ett tillfälligt uppehåll. Jag undrar hur lång tid det tar innan den känslan kommer att ge sig? Ett år, kanske? Två år? Fem? Kanske aldrig?


Hon får mig att fundera som alltid över mitt liv, men på ett ganska sorglöst sätt. Jag känner mig alltid trygg med henne. Det finns ingenting jag kan säga som får henne att vända sig bort i avsky. Jag gillar det, känslan av när någon känner en så bra att jag oftast inte ens behöver förklara. Det är väldigt skönt att umgås med någon där jag bara kan vara mig själv, utan att behöva göra mig till på något sätt.


Idag vaknar jag dock med huvudvärk. Vet att det är röken. Råkar hamna bakom en kvinna som röker när jag ska gå till tåget. Måste småspringa halva vägen för att komma om henne för att slippa den. Lustigt att jag kan tycka att den är så irriterande, efter alla år jag har suttit i den.


Kommentarer
Postat av: Bodil

"...och vi kommer alltid att vara vänner för evigt?"

"Ja, för evigt"

2008-05-26 @ 10:29:16
URL: http://bodilsminicirkus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0