Min söndagsångest...

...har nästan helt försvunnit. det är dock inte på grund av att jag tycker bättre om mitt jobb, utan för att jag har tillbringat söndagarna med mannen sista veckorna. Den är värst när jag är själv. När jag är med honom lyckas jag glömma bort den och behöver inte ta itu med den förren jag vaknar under tidig måndagsnatt. Men då kan jag i varje fall maka mig lite närmre honom och slippa vara ensam.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0