Vad sägs om att se något?
Idag blir det ett litet besök hos optikern och sedan ögonläkaren och så hoppas jag att vi till slut ska få ordning på min syn. Det är hopplöst att inte se något. Jag får lite panikkänslor av det. Det värsta är vid bilkörningen (mmm, jag är nog en stabil bilförare för tillfället!) eller i stora affärer då jag behöver hitta saker. Panik!
Och sen är det då bara nästa panik över hur jag ska kunna betala mina glasögon. Men det får bli ett senare mysterium. Jag fick lite bidrag från mamma och pappa i julklapp, har jag tur så kanske det räcker.
Lillasyster var och kollade sin syn igår, hon är lite närsynt "med en antydan till skelögdhet". Tydligen är det någon som ligger ärftligt. Jag undrar vem i min släkt jag ska anklaga för att mina ögon går mer och mer isär...
